Browsing Category

Sång och forskning

Sång och forskning

En kvart om dagen

1 juni, 2016

Detta är ett inlägg om en mans upplevelse. Mannen var så imponerande och självklar i sina improvisationer och jag blev så inspirerad när jag såg hans föreläsning på youtube att jag måste skriva om det här.

Will Hewett, sångare och improvisatör, bestämde sig för att sjunga en kvart om dagen i ett års tid. Kvarten blev snart en timme lång och  trots att han var osäker på hur han skulle hinna varje dag märkte han att tiden löste sig automatiskt. Sångstunden blev inte ett tillägg till ett annars upptaget schema. Den blev mittpunkten på dagen. Den förändrade hans upplevelser av livet.

Det som började som en inomhusaktivitet började snart flytta sig ut. Både utomhus och runt om i världen. Han lyssnade in omgivningen och öppnade munnen. Det som kom ut – kom ut. Påhittade språk och melodier som ackompanjerades av omgivningens läten. Istället för att se sången som en aktivitet blev den ett sätt att lyssna in omgivningen och de egna upplevelserna.

Är det läkning och mindfulness? Ja, det tror jag verkligen! Det låter som en närvaro i stunden och sig själv på en mycket hög nivå. På ett aktivt, roligt och spännande sätt.

Professor Gunnar Bjursell citeras på Sveriges körförbunds hemsida.  ”Hjärnan är plastisk och påverkas av allt vi gör. Musik och sång är viktiga för uppbyggnaden av vissa funktioner”. Att Will Hewetts upplevelser har läkande och uppbyggande effekter på hjärnan finns det god vetenskaplig grund för att anta. Även om han själv inte ingått i något forskningsprojekt.

Jag är själv ingen improvisations-sångerska och kan känna mig lite skrämd av tanken att improvisera en kvart om dagen. Samtidigt kanske det är just det som jag skulle behöva. Det behöver ju inte ens vara bra. Jag gör det ju enbart för min egen skull i så fall. Processen har helt klart börjat. Tanken har infunnit sig. Nu ska jag bara våga.

Jag säger bara att det är ett MÅSTE att se dessa sju minuter. Jag kommer nog titta några gånger till =)

Här är föreläsningen om du vill se. 

Gå in och bli inspirerad av hans blogg här. 

Sång och forskning

Mer testosteron till folket

25 maj, 2016

Rubriken och bilden kanske yttepyttesuperduperlite antyder att jag möjligtvis tycker att vi borde blir mer manliga generellt sett… Ni som kom in på sidan bara för att få läsa om muskulösa pumpade testosteronstinna män sätter kanske kaffet i halsen när jag säger det blir inget med det! Ni får helt enkelt hitta någon annan sida att få den informationen på.

Här ska det pratas körsång.

Fast jag tycker faktiskt så som jag skriver. Mer testosteron till folket. Rubriken får stå kvar.

Testosteron är nämligen väldigt bra på att hjälpa till att förnya våra celler. Fantastiskt för alla delar i kroppen och väldigt bra att ha med andra ord!

I en grupp människor som är känsliga för gruppdynamik och stress gjordes en svensk studie för några år sedan. Det gällde patienter med IBS (känslig tarm). När de fick sjunga tillsammans i kör en gång i veckan kunde man se att testosteronhalten ökade.

Tänk vad enkelt och vilket roligt sätt att blir friskare och mer hälsosam på. Ut och sjung gott folk. Se till att få ett ordentligt testosteronpåslag i dag. =)

Läs gärna mer om testosteron och körsång i denna artikel. 

Sång och forskning

Sjung och lev

18 maj, 2016

Det finns filosofiska teorier som spekulerar i hur vi människor har använt oss av sången för att bygga lojalitet i grupper och varna för fiender, som en överlevnadsmekanism. Makthavare har genom tiderna sett musikens makt som betydande och sett till att censurera texter, melodier och musikstilar för att inte befolkningen ska starta revolution, eller fördärvas och bli sämre människor. ”Djävulens musik” är ett begrepp som användes flitigt när rock n´rollen dök upp på 50-talet och Elvis sågs av vissa som Hin Håle själv.

Att musik påverkar de flesta av oss på ett eller annat sätt råder det ingen tvekan om. Jag har däremot inte sett så mycket konkret forskning (annat än de filosofiska teorierna) på att vi har behövt sång för att överleva som art.

Däremot finns det forskning som säger precis just det om möss. De behöver sången för att överleva som art.

Mannen i familjen lär musungarna familjens melodi (eller kanske sång-dialekt) som ungarna lär sig. När killarna sedan ska uppvakta en mus-tjej och sjunger för dem så känner tjejen igen om det är brorsan som vill skaffa barn eller om det är någon utanför familjen.

I de familjer där ungarna växte upp utan en pappa kunde inte tjejerna känna igen sin släktmelodi och risken för inavel blev betydligt mycket större.

Vill du läsa mer om mössen och deras sång kan du göra det här. 

Sång och forskning

Mästarnas mästare

11 maj, 2016

I år har jag lyckats pricka in några avsnitt av Mästarnas Mästare när jag hamnat i tv-soffan. Jag är inte så sportintresserad egentligen men gillar att se alla återblickar och höra mästarna berätta om sina liv som elitidrottare. Att höra om beslutsamheten, kärleken till sporten och hur de lyckades ta sig dit är så inspirerande!

I år hade jag turen att pricka in ett avsnitt med Inez Karlsson som varit en super-jockey i USA. I höga hastigheter ska balansen vara tip-top och tekniken sitta i ryggmärgen. Det är många saker som skapar en vinnare men en en vinnarfaktor som Inez själv berättar om är att man måste vara lugn.

I mina öron låter det som att situationen att tävla en stor tävling, rida i extremt hög hastighet i ett oberäkneligt lopp skulle skapa totala motsatsen till lugn. Snarare att man blir taggad och peppad och i mitt fall livrädd!

Inez hade ett knep. Hon säger så här:

”Jag fick ju hästar att vinna som inte skulle ha vunnit.

Själva nyckeln när man är på ett djur och en häst är det ju viktigt att man är lugn. Så det var liksom bara att hålla sig cool och bara sitta och sjunga lite sånger”.

Hon berättade vidare för övriga deltagare att hon brukade sjunga Lisa Nilssons ”Himlen runt hörnet” och att det fungerade hur bra som helst!

Det är häftigt att hon upptäckte denna effekt med sången. Jag vill inte förminska hennes enormt hårda arbete och fantastiska jockey-teknik och tillskriva enbart sången hennes vinster. Så enkelt är det inte och det förstår jag också.

Jag hade aldrig lyckats med samma sak om jag hade satt mig upp på hästen och sjungit. Jag är helt övertygad om att jag hade studsat runt tills jag till slut hade fått galopptävlingen att se ut som en travbana (om publiken haft väldigt dålig syn..) när jag flög efter hästen hållandes i tyglarna. =)

Det verkar ändå ha varit en betydande del i hennes vinster. Det som gav henne det lilla extra!

Hennes upplevelser må vara unika i jockey-sammanhang för jag anar att sjungande jockeys inte hör till vanligheterna. Forskningen stödjer däremot det som hon säger. Vi utsöndrar kortisol när vi sjunger, vilket gör att stressnivåerna minskar. Vi blir lugnare och mår bra. Underbart att hon kunde se den kopplingen och låta den vara en del av vinstreceptet!

Här kan du läsa en studie som visar att vi får ett kortisol-påslag när vi tar sånglektioner.

Sång och forskning

Språket och sången

4 maj, 2016

Världens universitet har insett att musicerande stimulerar hjärnan på ett sätt som smittar av sig till andra aktiviteter. En rad studier visar att vi blir ”smartare” på olika sätt om vi sjunger/spelar instrument. Der är enormt spännande!

En fransk studie visar att om man musicerar ofta kommer detta också ge finfina effekter för inlärning av språk-  och satsmelodier hos deltagarna. I studien, där deltagarna fick sjunga, kunde forskarna se att deltagarna som sjöng fick en bättre förståelse för de musikaliska och lingvistiska strukturer som finns i det sjungna språket än de deltagare som inte sjöng.

Detta är ju ett fantastiskt redskap! Alltså, på riktigt!

Flera förskolor förstår detta och anställer sångpedagoger och musiklärare för att skapa bättre förutsättningar för språkinlärning. Sång har ju visat sig ha så många effekter. Den skapar gemenskap och deltagarna blir lugna och mår bra vilket är strålande i alla gruppaktiviteter. En glädjespridare minst sagt! Att använda sången vid språkinlärning gör den ju till ett universellt kommunikationsverktyg. Alla som har musicerat någon gång vet att en stor del av tajmingen och samspelet som krävs bygger på kommunikation!

Runt om i landet ordnas körsång av olika slag på våra asylboenden. Körledare kommer och sjunger med barn och vuxna och det blir ett alldeles strålande komplement till den traditionella språkträningen. Bevisligen!

Ännu roligare var det att läsa en artikel i Alingsås tidning där det i förra veckan stod att en sångpedagog på Alströmergymnasiet, Sara Mjönes, har sånglektioner för ca 30 ensamkommande killar. Jag blir så glad av att höra att detta faktiskt tas på allvar och prioriteras! Redan nu har man kunnat se både språkförbättringar och integrationsmöjligheter med projektet! Hatten av för Sara (och gymnasiet). Heja, heja säger jag!

Här kan ni läsa om den franska studien.

Här kan ni läsa artikeln i Alingsås Tidning. 

Sång och forskning

Kreativiteten mellan lådorna!

13 april, 2016

När det är sol, fåglarna kvittrar och värmen äntligen gjort entré är det lätt att glömma bort dagarna innan som var regniga och ruskiga. Det är lätt att ha energi till att starta projekt och aktiviteterna löper på ända fram tills läggdags. Det är härligt med våren!

Så var det inte förra veckan. Då var det mer läge att stänga ner städaktiviteterna och kura ner sig under täcket alldeles för tidigt (om jag ska vara helt ärlig). Tur i den själv-valda oturen skulle man väl kunna kalla det för rätt som det var hade jag lyckats hitta en jätte-inspirerande föreläsning om kreativitet!

Tania de Jong är en sångerska från Australien som även jobbar med att utveckla organisationer och företag. Hon skapar sociala broar, utmanar, skapar gemenskap och framförallt kreativitet genom att sjunga tillsammans.

Hon pratade om forskningen som gjorts om körsång och hur den påverkar oss men framförallt hade hon ett intressant sätt att se på vår tillvaro och hur sången kan spela en viktig roll i den.

Hon anser att vi har lyckats skapa en tillvaro där vi hela tiden hanterar olika fyrkantiga lådor – boxar. Vi bor i något som liknar en box, vi transporterar oss i en box, vi arbetar ofta i en box, när vi handlar i affären så handlar vi boxar, vi är sociala, kommunicerar och pratar genom en telefonbox osv. En stor del av tiden lever vi kort och gott i en fyrkantig värld både bokstavligt och bildligt talat.

Övertygande fortsatte hon så här:

”I believe that life really happens, our creative potential is unlocked between these boxes where our mind can roam.  In that space where we connect in loving relationships with others. Where we go into nature and where we do activities like meditation. But you know the best activity getting outside the box? Well of course that´s singing. Because the neuroscience of singing shows that when we´re singing our neurotransmitters (signalsubstanser) connect in new and different ways firing up the right temporal lobe of our brain. Releasing endorphins that make us smarter, healthier, happier and more creative. When we do this together with others this effect is amplified!”  ”This is a superduperdrug! It´s free, accessible to all, we all have a voice”

Genom sången blir vi smartare, hälsosammare, lyckligare och mer kreativa! Det är häftigt! Detta på grund av alla nya ”vägar” som skapas i hjärnan och temporalloben genom något så tillgängligt som körsång.

I vår vardag kan våra ”boxar” tyckas vara viktigare än något annat och visst finns det för all del både inspiration och utveckling även inom dem. För de flesta skapar de förutsättningar för en tillvaro som gör vi hinner och orkar med. När vi däremot tänker på livets roliga händelser är den kategorin ganska underrepresenterad skulle jag tro. Då kommer man istället ihåg en härlig middag med kompisar, utflykt, resa eller en konsert. Något som intensivt gjorde att vi fick möta något nytt – utanför boxen.

Filosofiska teorier spekulerar i att vår hjärna utvecklades tillsammans med musik och sång som en överlevnadsmekanism. De Jong berättar att innan det fanns regeringar och nationer sjöng grupper och stammar tillsammans för att bygga lojalitet, förmedla livsviktig information och varna fiender. De som sjöng bra överlevde bokstavligt talat. Att sången har fyllt en viktig social funktion sedan urminnes tider råder ingen tvekan om.

Kreativitet är den egenskap som företagsledare anser vara viktigast enligt undersökningar. Jag tvekar inte i min övertygelse att Tania de Jong kan få den att spraka hos dem hon möter genom att sjunga med dem!

Vill du se hela föreläsningen kan du göra det här.

 

 

Sång och forskning

Vårdarsång

6 april, 2016

Häromdagen hittade jag en så härlig artikel. Vid Mälardalens högskola hålls kurser i ”vårdarsång” för att träna vårdare av gravt demenssjuka i sånger som vårdtagarna lyssnade på när de var unga. Kursen hålls för dem som inte har koll på repertoaren men också för att vårdarna ska tränas i att utföra tungt arbete samtidigt som de sjunger.

Lena Marmstål Hammar har disputerat med en avhandling om forskning gällande vårdares sång för demenssjuka. Gravt demenssjuka är många gånger motsträviga och aggressiva mot vårdarna när de ska ta hand om dem. När vårdarna sjöng låtar från vårdtagarnas ungdom ändrades sinnesstämningen. De blev mer positiva och medgörliga. Tidigare forskning har även visat att sången ger bättre hållning och förbättrat sättet som som de använder sina sinnen.

Hon förklarar det bland annat genom att musik är direkt kopplade till våra känslor!

Det är underbart att Mälardalens högskola har snappat upp detta och skapat en sådan kurs. Tänk att kunna ge det till de demenssjuka och även underlätta arbetet för vårdarna. Heja dem!

Läs gärna hela artikeln här.

 

 

 

Sång och forskning

Blev jag något smartare?

30 mars, 2016

Ja, det är frågan! Jag skulle inte på något sätt kalla mig smartare än någon annan som barn. Jag var nog rätt ofta i min egen värld och tänkte på hur jag skulle kunna konstruera ett barbiehus eller en stor låtsashäst på bästa sätt. Därefter gick nog en del tankemöda åt till att försöka övertyga mina snälla morbröder att bygga dessa till mig. Jag var nog rätt övertygande tror jag. De byggde de finaste grejerna till mig och min syster!

Varför funderar jag ens på detta? Jo, därför att forskare har kunnat se att arbetsminnet stärks betydligt mer hos de barn och ungdomar som regelbundet utför en musikalisk aktivitet. När vi musiktränar händer samma saker i vår hjärna som muskulär träning gör för våra muskler. Vi skapar förändringar, exempelvis blir förbindelsen mellan höger och vänster hjärnhalva bättre. Om arbetsminnet är starkt kommer vi ha lättare att ex lära oss saker och att se samband när vi räknar.

Jag började spela piano och sjunga i kör på musikskolan när jag var nio år. Det var den första organiserade musikaliska aktiviteten som jag kom i kontakt med. Dessförinnan sjöng jag mycket, spelade in mig på band och lyssnade på mina spännande kompositioner. När jag kom till tonåringen i grannhuset fängslades jag av hennes pianospel och jag glömmer aldrig när hon spelade det vackraste stycke jag dittills hört – Fur Elise. Hon berättade historien bakom och den tog jag med mig till mina lekiskompisar och berättade entusiastiskt om vid fruktstunden någon dag senare. När jag fick möjlighet satte jag mig vid hennes piano och försvann in i min egen lilla värld.

Det är omöjligt att göra någon jämförelse med mig själv. Jag vet ju inte hur smart jag hade varit om jag inte hade musicerat. Det är också svårt att jämföra med klasskompisarna. Typ 80% av dem spelade också instrument, åtminstone under några år. Vi hamnade nog helt enkelt på samma smarthetsfördelning som vi hade gjort även utan instrument. Fast vi kanske höjde ribban och blev smartare? =)

 

 

 

Sång och forskning

”Dejting-kör” blir nya trenden!

2 mars, 2016

Att oxytocinet ökar när vi sjunger är väl känt från vetenskapliga studier (både körsång och under sånglektioner). Det låter ju strålande i mina öron. Frågan är bara vad oxytocinet har för effekt på oss.

Jo, oxytocin gör att vi har lättare för att ta sociala kontakter, vi blir mindre egoistiska och känslan av lugn och ro ökar.

En mindre studie visade att oxotocin också ger en annan spektakulär effekt. Även om studien är liten och på så sätt bara kan ge en indikation är det väldigt spännande! Resultaten som framkom borde vara alldeles tillräckliga för att flytta den stora “nät-dejting-rörelsen” till en andraplats. Istället borde vi i framtiden ha dejting-körer!

50 kvinnor ingick i ett experiment där kvinnorna fick puffar av nässpray. Hälften fick placebo och hälften fick oxytocin. I försöket skulle de spela Pictionary med män i tio minuter. Därefter skulle de svara på några frågor om mötet med männen. Med kompletterande interaktioner och beteendeobservationer kunde forskarna se en markant skillnad hos kvinnorna som fått oxytocinpuffar och de som fått placebo. De singelkvinnor som fått oxytocin hade knutit an till männen mycket starkare (forskarna förklarade att de kvinnor som lever i en relation verkar ha ett större oxytocinpåslag från början och därför blir effekten inte så stor). Ett kärlekshormon med andra ord!

Det är ju bara så häftigt! Det är inte bara glädje som kommer ur körövningarna utan det är också kärlek! Jag är inte förvånad. Singlar borde ju vallfärda till olika körer för att få sitt oxytocinpåslag och kanske till och med träffa någon på plats. Med andra ord blir sångdejtandet säkerligen det nya detjt-trenden! Jag är övertygad =)

Läs gärna mer om kärleks-experimentet här.

Läs gärna en studie som visar att oxytocin ökar vid sånglektioner här. 

 

Sång och forskning

Psykisk hälsa gillar sång!

24 februari, 2016

Att man blir glad av sång och musik är det många som kan skriva under på. Om man sneglar lite på ”Idol”-liknande program ser man att det är stora mängder, framförallt ungdomar, som söker sig till programmen. Många av dem berättar om hur sången och musiken är deras liv. Den har blivit en stor del av deras vardag!

Enligt Sveriges körförbund är det 600 000 svenskar som sjunger i kör. WOW! Många människor som känner glädje till att sjunga med andra ord!

Livet är inte alltid så lätt och många känner att sång och musik hjälper dem att bearbeta jobbiga perioder. Även om man inte behöver någon ytterligare bekräftelse än sin egen upplevelse är det lite roligt att höra att det faktiskt finns forskning på att musikterapi förbättrar den psykiska hälsan.

På hemsidan www.kulturellahjarnan.se beskrivs en föreläsning från 2015 med Christian Gold som är forskningsledare vid forskningsinstitutet Uni Research i Bergen. Under föreläsningen berättade han om de positiva effekter som musikterapi har vid olika former psykisk ohälsa.

I en större undersökning, som han hade jobbat med, visade det sig att om man kompletterade vanlig behandling vid depression med två individuella musikterapi-pass i veckan så återhämtade sig patienterna betydligt bättre än dem som enbart fick vanlig behandling.

Terapeuten kan använda sig av olika former av musikaliskt utövande i sin behandling. Musiklyssning, att patienten sjunger med till musik, improviserar eller skriver låtar.

Om du vill läsa mer om denna föreläsning och de effekter som musikterapi har vid schizofreni och autism kan du läsa det här.